Dags för en uppdatering igen. Blir inte så mycket nu när jag har så himla mycket på g. Förra veckan var jag ju inne och snackade med chefen på Konsum här i Veberöd, för hade hört av E att de sökte sommarjobbare. Presenterade mig och pratade lite, och han verkade ganska positiv. Dock har de inte hört av sig än.. så kanske fick någon annan det. Jag var ju inte ensam om att söka direkt! Onsdag till fredag så var jag hemma hos J och passade hennes åtta månaders bebis. Det gick ganska bra, med tanke på att jag är rädd för barn.. men det var en glad liten pys så det gick ändå okej. Lite intjänade pengar i alla fall. På fredag kväll firade jag J, hon hade tagit studenten. Fick träffa lite gamla vänner så det var trevligt. A sov sen över hos mig, mys. K ringde och sa att hon nästan luggit med F? WTF tänkte jag och A då. Men men, man gör som man vill ju. Igår så var ju A hos mig en stund, och sen så körde jag, mamma och pappa till Svågertorp tror jag... Handlade lite grejer till trädgården mm. Senare på kvällen åt vi grillat, spelade kubb och såg sen Alien II. Började på fyran också men pappa orkade bara halva. Vi tittade också på F1-kvalen. Kimis bil har nått fel på sig... ååh! Han kvalade in som nr tolv, tyvärr. Så nu håller vi en tumme för att han presterar så bra som han kan på loppet. Heja! Idag har vi hunnit kolla på E's fotbollsmatch i Dalby. Fick övningskört lite mer. Bror klipper gräset och pappa sorterar skräp. Jag ska fortsätta städa mitt rum, sen ska vi mäta till mitt nya rum som ska hamna i källaren. Najs! Har fortfarande inte fått svar från L om Hicke... ska höra av mig till henne imorn igen. 

Idag har varit en duktig dag. Jag gick upp typ sju och hjälpte lillasyster att fixa ordning henne. Vid tio över åtta hade hon tandläkartid, så jag cyklade ner med henne och satt sen och gjorde ingenting fram tills min egen tid med tandhygienisten som var klockan halv tio. Det gick bra, sen gick jag till banken och tog bort ett tomt konto, samt satte in pengarna jag fick i studentpresent på sparkontot. Det går minsann framåt med hästsparandet. Jag har också smsat L om Hicke. Hoppas på svar, ett jag vill ha. Jag var hemma igen ca  halv elva, då fortsatte jag städa lite samt chillade. Vid ett sprang jag ner till byn, hämtade elin och sprang/gick sen hem när hon cyklade. Väl hemma städade vi buren till hennes hamster, Pussel. Den var helt speedad idag, helt galen haha. Efter det så satte vi oss och ritade. Jag fick ju sjukt fina akvarellpennor (hästfärger) av A i studentpresent *glad*. Idag blev det två hästar, och jag blev helt okej nöjd... svårt som fan att få färgerna som man vill! Men träning ger väl färdighet I guess. Sen kom mamma, pappa och bror hem och vi åt kvällsmat och kaka. Snart är det dags för film, vet inte vilken än, och smarr. Ska äta upp chokladhästen jag fick för alldeles för länge sen. Har inrett rummet lite mer, hyllan över sängen pryds nu av fem tavlor på min älskade tantalanta ♥

Sovmorgon idag igen, gick upp strax efter nio. Åt en stor frukost och städade sen vidare lite på rummet. Fixade ordning lite inne på "min" toalett och packade upp fler saker på rummet. Vid ett ungefär så åkte jag och pappa in till Lund, jag körde. Där letade vi först efter pennfack till mig, typ ett sånt man delar upp bestick i.. haha. Men det vi hittade var alldeles för stort tyvärr. Så vi gick och åt på Burger King och sen gick vi till bion. Hann sitta och mysa lite i solen också innan det var dags att gå. Handlade godis och sen var det dags. Prometheus såg vi, en prequel till Alien filmerna. Den var helt okej, jag hade dock väntat mig tydligare "alienpåvisningar". Nu var det typ som vilken film som helst och i sista scenen var det en varelse med som såg ut som en alien. Så... typ tre av fem toasters. Älskade dock Michael Fassbenders prestation som roboten David, hur duktig som helst. Och det var mysigt att hitta på något med pappa över huvud taget. Nu på kvällen så städar jag mer... ska se film med pappa sen haha. Nördar. 

Studentdagen. Förtjänar ett eget inlägg, för konstigare dag har jag aldrig varit med om. Morgonen bestod av sista städningen. Allt bars ut från rummet. Mitt liv var helt nerpackat i lådor och kassar. Hur sjukt det kändes alltså. Vid nio var det frukost och fotografering vid borgen. Alla gick runt i sina fina kläder och mössor. Jag höll på att frysa ihjäl. Allt kändes så fel. Jag hade en jätteobehaglig känsla hela dagen att någonting skulle hända, och jag kunde inte göra ett skit åt det. Vid elva gick vi till kyrkan, och E sjöng. Så jävla fint. Då grät jag, fulgrät verkligen. Över Cindy såklart. Efter kyrkan gick vi och planterade ett träd, precis som alla årskurser innan oss gjort. Sen var det lunch. Jättegod, trerätters. Mössorna skickades runt, och alla skrev i dem. M smsade, och brydde sig. Det kändes bra. Sen var det dags att gå till borgen. Tal hölls, stipendier och betyg delades ut. Vi sa hejdå till alla lärarna, och sen sprang vi ut. När jag gick ut genom den dörren, då var det verkligen slut. Helt sjukt. The end of an era. Minst sagt. Jag sprang och gav blommor till vänner och favoritlärare. Sen var det dags att åka flak. Det kändes så konstigt. Åka runt och... säga hejdå typ. Till allt vi varit, till allt vi haft. Så jävla konstigt. Vi åkte sen till monumentet och fotograferade, jag sa hejdå till Hicke, alla mina saker packades in i bilen, och sen åkte vi hem. Där fick vi fixa en massa inför mottagningen. Jag gick mest runt som ett mongo. Jag försökte hjälpa till men jag kände mig mest tom. Det blev bättre när det kom lite folk. Bäst när A kom. Det betydde mycket. Hon förstår vad jag har förlorat. Och jag fick ett till hjärta, för nästa häst kanske. Jag fick jättefina presenter också, mest bidrag till häst-kontot. Speciellt tack till mamma och pappa, ni är bäst ♥ På kvällen var det studentfest. Det blev dans och massa snack med folk. Gud vad jag kommer sakna vissa människor. Jag pratade jättelänge med P. Hon är så jävla bra. Ursäkta alla mina svordomar i det här inlägget, men jag kan inte uttrycka mina känslor annars. Och innan jag åkte fick jag min dans med M. Jag kommer sakna honom också faktiskt. Eller, hur jag känner för/med honom. Men jag fick mysa lite i alla fall. Och jag hälsar på honom på Bollerup. Han kan gott maka lite på sig.. hihi. Eller så får han komma till mig. Framtiden får utvisa, eller så får jag helt enkelt ta tag i det själv. 

Idag har jag bara bearbetat. Sov ganska länge och har sedan städat och rensat mitt rum hela dagen. Snacka om tomt det blev. Nu har jag plats att flytta in allt från Bollerup här. Så det blir lite mer som hemma. Det blir nog bra. Imorgon ska jag och pappa gå och se Prometheus tillsammans, och sen äta i stan. På måndag ska jag och lillasyster till tandläkaren. Onsdag till fredag ska jag jobba hos J. Jag hoppas att jag får rätt okej betalt... men vågar inte kräva/fråga. Usch vad svårt det är. Hon ska dock prata med Pontus Mohlin, så jag hoppas på jobb? Mitt liv ska nog reda upp sig det med.

Nu blir det en uppdatering, äntligen. Jag har haft händerna fulla minst sagt. Igår tog jag studenten. Jag lämnade Bollerup på riktigt. I tre år har det stället varit mitt hem, jag har spenderat nästan all min tid där, och nu är den tiden helt slut. När vi satt i kyrkan och borgen så grät jag. Mycket. Det hade jag gjort kvällen innan också. Jag grät inte över Bollerup, och jag tror aldrig jag kommer göra det heller. Jag kommer anstränga mig för att träffa alla mina vänner igen. Och jag kommer åka till Bollerup igen, och hälsa på alla. Nej, anledningen till att jag grät var, återigen, Cindy. Igår kändes det verkligen som att jag förlorade henne igen. Jag hade henne på Bollerup i över två och ett halvt år, och även nu den senaste tiden (en månad och arton dagar) så har jag hela tiden klamrat mig fast vid de små bitarna av henne som finns kvar på Bollerup. Men igår, när jag åkte från skolan, då förlorade jag henne på riktigt. Jag vet att jag egentligen inte gjorde det, men när jag gick ut genom borgens portar, då försvann hon igen. En gång till, fick jag känna nästan den smärtan jag kände den trettonde april tvåtusentolv, när jag för sista gången någonsin kramade min älskade vän. Jag vet att jag alltid har henne med mig, men jag vet inte hur jag ska kunna få nog av minnen. Jag famlar hela tiden efter tröst, och jag hittar det ingenstans. Nu har jag dessutom ingen Hickory, och det är så jävla ensamt. Jag kan inte fatta att min tanta är borta. Tiden jag fick med henne var inte ens i närheten av tillräcklig, men jag är så fruktansvärt tacksam för allt hon gav mig. Hon var mitt liv, och hon kommer alltid vara det. Jag kommer fortsätta leva för henne trots att hon inte är med mig, för jag älskar henne. Mer än allt annat ♥

Hickory var också jobbig att lämna. Jag tog faktiskt en chans, smsade Linda och fråga om han var till salu, och för vad i så fall. På ett snyggare sätt förstås, och mer förklarande. Jag vill ha en häst igen, jag vill kunna återhämta mig. Och jag tycker om Hickory. Han tröstade mig mer än någon annan när jag förlorade Cindy. Jag vet att många, och jag är egentligen en av dem, säger att man inte kan fästa sig vid en häst så snabbt, men de snart två månaderna som jag "haft" honom så har jag börjat tycka om honom. Jag tror att det är för att jag förlorade min trygghet, mitt allt, och hela jag behövde någon att ha nära då. I torsdags red jag honom för sista gången. Vi red först i ridhuset och sen skrittade vi ut. Det gick super. Så bra det kan bli den sista gången. Usch vad jag saknar honom redan. Efter studenten körde pappa bort mig till lösdriften så jag kunde springa ut (i ösregnet) och säga hejdå. När det inte fanns någon räddning för mig, då räddade han mig ändå. Tack Hicke. På måndag får jag svar, om vi har någon framtid eller inte.